Starkare än ord

Det blev ingen uppdatering i går kväll efter visningarna för jag var så galet trött och utmattad. Jag stöp i säng och somnade som ett barn.

Det är helt galet hur lite plats ens liv tar egentligen. Jag har nu packat ner halva min lägenhet i lådor, sopsäckar, väskor och allt annat man kan packa i och det är inte ens jättemycket. Är det så att ens liv får plats i några kartonger? Ja jag vet inte hur det är med er men mitt hem är min borg och mitt liv. Framför allt mitt liv. Det är där man lever, utvecklas och växer. Jag kan inte låta bli att tycka att det på ett vis är lite skrämmande. Skrämmande att min fina lägenheten, MIN lägenhet snart är någon annans, någon annans borg. Ja, det har blivit uthyrd nu. Jag har inte hört någonting från Graflunds än men dom har tagit bort den från hemsidan så.

Dagen har bestått av att packa, precis som i går kväll. Igår kväll var det läskiga visningar också. Det gick jättebra men jag tycker inte om att ha okända människor bland mina saker även om dom ska titta på lägenheten och inte mig. Från halv 7 till typ halv 10 var det ungefär 12 pers som kom och kikade, och med 12 pers så räknar jag med dom som ringde och inte den som dom eventuellt hade med sig. Jag hittade garanterat vilka jag skulle ha hyrt ut till men det är ju inte min sak att avgöra.

Nu blir det en paus i packandet och dags för att betala lite räkningar och plugga innan det är dags att hämta R från jobbet. I morgon är en ny dag med nya tag. Varför kan man inte bara knäppa med fingrarna eller anställa en flyttfirma som packar allt och bara ser till att det är färdigt och fixat. Ni vet, trolla lite.