Sidor

torsdag 17 mars 2011

Allra käraste Astrid

Astrid, min Astrid. När jag inte mår så bra eller bara känner mig nere så tittar jag på barnfilmer. Sånna jag såg när jag var liten och idag blev det Astrid. Det finns ingens sagor jag blir så varm i själen och så hoppfull av som just Astrids. Hon får mig att inse att allting är möjligt och ingen är för liten. Hon gör mig trygg.. och stark!

Anna, det du undrade över, vad dom gör för mig, oss. Inte så mycket nu faktiskt. Nu efter spolningen står vi själva i ungefär 2 månader (2 menscykler). Tar det sig inte då, det vill säga, blir inte jag med barn naturligt nästa månad (vilket jag inte tror) så kommer det innebära en IVF. Dom kommer helt "enkelt" göra en provrörsbefruktning och förhoppningsvis så kommer det hjälpa. Det är vad dom gör. Ingen att prata med eller vända sig till, det är klart att vi kan säkert ringa dom om det behövs men man står ganska ensam i en sån här process. Jag och R har bara varandra att vända oss till. Vi får läsa på själva, trösta och stötta varandra. Det är inte alltid lätt när båda två är förtvivlade. Det blir inte lättare heller att ha familjerna uppe i Sundsvall. Jag är ändå i allt det här så tacksam för att det går att ordna, att möjligheten att kunna få vårat barn, om än på "konstgjord väg", finns. Jag tackar verkligen den moderna medicinen för det. Hoppas det gav lite svar på dina funderingar i alla fall. Är det något annat så fråga bara, det är skönt att få svara på frågorna, få berätta!

1 kommentar:

  1. Tack, för att du svarade :)
    Jag tycker att det är synd att ni står så ensamma i allt, det måste vara tufft.
    Naturligtvis är det underbart att det finns IVF, och jag håller verkligen tummarna för att det funkar för er direkt, om ni nu inte blir gravida på egen hand nästa månad :)

    När man börjar kika runt en del, så ser man hur många det är som bedriver kampen som ni gör, och de flesta står där ensamma utan stöd i allt.
    Självklart är det medicinska stödet bra, men att få stöd i sitt personliga mående är ju också viktigt.
    Jag hoppas iaf att du snart sitter där med ditt positiva gravtest i handen, och får gå och se erat barn på ett ultraljud för första gången :)

    SvaraRadera